MEN TACK

Som alla vet är jag en fegis. Är rädd när jag är ute och joggar i Sävast, allt ifrån dumma människor, till djur och galningar på mopeder.

Men här, här är jag vettskrämd när jag ska ut och springa. Bilar ÖVERALLT och skolor, skolor i närheten betyder ungdomar som inte kan köra bil.

Detta är min favorit plats att springa på. Kan vara för att det en av de få slingor jag vet... Men ändå. Just den biten på bilden är favoriten, inte alls många bilar, 2 stycken kom på hela sträckan(350meter kanske), förra gången kom ingen bil. MEN att ta sig dit är en peeest bilar och vägarbeten överallt. Och det är svårt att springa i kanten då vägarna lutar så mycket. Nej det finns ingen trottoar. Och för att komma dit så får man antingen springa över en bro eller underfart, är ju nämligen en motorväg innan man tar sig dit.

Nu la jag upp bilden och skrev, att det var min favorit plats, bara jag och kossorna(kryllar av kossor haha). Vad får jag då för kommentar? Jo, Akta så du inte blir kidnappad.

Ah men tack så jätte mycket, ska sitta inne och tjocka resten av året.


Och där har jag skrivit en roman om jogging. Inte varje dag. Så njut.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0